Vi fortsatte vår tripp och nästa väl nämndvärda stopp är Millaa Millaa fallen. Ett sagolikt vattenfall en bit in i landet. Detta är sånt man bara ser på film och här blev det ett dopp i det iskalla vattnet och en hel del schysta bilder! (see for yourselves) :) Kan rekomenderas till alla!(Tack till Rönnerhag för det tipset!) Pärlan två tog oss ner för kusten och vi.kom till små platser som Balgal Beach och Burgara. Där fick vi verkligen smaka på den underbara Australiensiska mentaliteten. I Balgal satt ett gäng glada pensionärer som en välkomstkommitee och vinkade oss välkomna till campingen, överlyckliga att någon hittar till deras lilla håla. Och i Burgara åt vi frukost på en parkering vid strandpromenaden, och där sa man "good morning mate" till varenda person som gick eller joggade förbi. Vi kan vänja oss vidatt vara allas mate, mer sånt till Sverige!
Sånna här söta fanns det i omklädningsrummen vid MillaaMillaa, tur det var i herrarnas...
Vi har även stannat i större städer som Townsville och Brisbane. I den sistnämnda var turen inte med oss. För det första så kör vi runt i storstaden i flera timmar, desperata efter parkering till pärlan 2. Alla flashiga parkeringshus var tyvärr för låga och gatorna proppfulla med bilar. Ni förstår lyckan när vi äntligen ser en bil köra iväg och lämnar oss en lagom lucka. Koffe fickparkerar som aldrig förr och vi betalar parkeringsbiljett och börjar glatt vår vandring i stan. Till historien hör att vi kvällen innan också varit en sväng i stan och hittat en parkering där det stod en grön skylt med siffran 7 på. Den gången frågade vi oss fram och fick reda på att skylten betydde att efter kl 7 kunde man stå gratis hur länge man ville. Dagen efter när vi äntligen hade hittat den där parkeringen läste vi den gröna skylten med en 4 på. Vi slog våra kloka huvuden ihop och tänkte att vi såklart kan stå gratis huuur
länge vi ville efter kl 4. Gud så bra tänkte vi, ingen stress! Vi hade en supermysig dag i storstaden där vi fick se dom tre vise männen på kameler(dom gör verkligen allt för att skapa julkänsla i den 30gradiga värmen) och gå på matmarknad. Här hade dom bland annat provsmakning på världens godaste brownies och mannen som sålde dom sa konstant: "Before you go, try this too". Vi sken upp och Koffe säger, "Nej vi ska inte gå nånstanns!" Hur som helst, dagen hade varit super och vi börjar gå tillbaka mot bilen för att åka vidare. Vi kommer fram till gatan där Koffe är övertygad om att vi parkerade, saken var bara att där fanns det inga bilar. "Klart det inte var här, det måste varit nästa gata"säger Sanne logiskt. Koffe står på sig och säger, "Nu börjar jag få ont i magen". Vi tittar oss omkring, visst var det den gatan vi hade parkerat på, men vart är alla bilar??! "Okej, jättekul" utbrister Sanne, "vart är dolda kameran?" Vi springer runt som förvirrade höns och föröker hitta en förklaring på det här bilförsvinnande mysteriet. Vi läser skyltarna om och om igen och upptäcker en liten röd skylt där det står "4-6 Buszone" och sen en till där det så fint står, "parked cars will be thowed away". Det går upp för oss att vår lilla Pärla har blivit bortbogserad!!!Vid det laget börjar Sanne också få lite magknip. Efter 4 var det visst inte fri parkering utan buss zon! Skyndaskynda iväg till polisstationen där vi fick en adress som ledde oss till ett garage där bilen stod och 2500kr fattigare var vi "on the road again"!
Blev även ett besök på Rockhamptons Zoo
Ett annat stopp var Bundaberg där dom hade Romdestilleri med provsmakning, Sanne tog på sig körningen.
Några mil senare kom vi till ett av våra favoritställen Byron Bay! En otroligt mysig litet hippie och surfarställe som bjöd på härliga promenader runt en jättefin fyr och ut till Australiens östligaste punkt. Här fick vi på riktigt testa på sletet backpackerliv, när vi bjöds på barbeque igräset ihop med andra resande, hippies, norrmän och annat härligt livsnjutar folk. Detta var en ny upplevelse för oss, där satt man ihop med människor som tar dagen som den kommer och verkligen allt och alla välkomna. Detta var en riktigt charmig stad som bjöd på livemusik i varje hörn(bla av några spanska killar som var så bra att vi var tvungna att köpa skivan) och där vi fick se delfiner simma ihop med surfarna. Byron är ett ställe man helt klart vill tillbaka till!
Vi hade ju förstått att surfning var grejen man sysslar med om man håller till på Australiens sydöst kust och på något sätt så lyckas våran nyfikenhet(eller dumdristighet!?) att lura in oss på, ja just precis- en surflektion i inget mindre än "Coffs Harbour"!. Till en början gör vi båda helt okej från oss, det vill säga så länge man skulle ligga på magen på den där brädan. Det svåra kom sen när man skulle hiva sig upp på fötterna. Här säger instruktören, "detta är egentligen skitsvårt för tjejer (med tanke på att man måste ha styrka i överkroppen)och speciellt idag, ni skulle varit här igår" då han syftade på vädret. Vid det här laget var vågorna höga som skyskrapor(kändes det som iallafall) och för någon under 1,90 så var detta ingen barnlek! För Koffe var detta en grymt kul upplevelse som bemästrade både brädan och vågorna galant. Mindre grasiöst var Sanne som hade enorma problem med att överhuvudtaget komma ut en bit i vattnet utan att bli bortspolad av dom stora vågorna. Men det gäller ju att se det positivt, vi fick oss ett rejält träningspass och det var riktigt kul att få testat på.
I Coffs Harbour gjorde dom reklam för ridning i Vallery trails och efter drygt två år av tjat lyckades Sanne äntligen få sin vilja igenom och vi fick oss en superhärlig ridtur genom den Australiensiska regnskogen. Vi var skitsnygga i våra vita plasthinkar till hjälmar och konstigt nog fick Koffe inte den största hästen men förmodligen den lataste med passande namn, Real Deal. Sanne fick hans griniga brorsa "Buddy" som mest var ute efter att bita alla, mindre passande namn på den alltså. Riktigt mysigt var det iallafall och det blev till och med fartfyllt. På nått sätt lyckas Koffe få fart på den där lata hästen och tjoar; "Saaaannnneeee, kolla på miiiig jag galoooooppeeeerar!!!" Stackars häst var ju helt genomsvett när vi var tillbaka, inte varje dag man springer runt med 100kg Swedish polarbear på ryggen. För Sanne var detta dock ett av dom bästa minnena från Auss:)
En sliten Real Deal!
Tillslut närmar vi oss Sydney och slutet på campinglivet. Efter en storstädning av bilen på 5(!!!) timmar sken pärlan som aldrig förr och det blev dags att ta farväl av vår ädla springare. I Sidney bodde vi återigen på hostel och delade rum med vad vi först trodde var två tejer. Sannes förtsa uttryck när vi öppnade dörren:"Wow, här bor det brudar!" Vi möts av fem par skor utslängda på golvet, kläder, smink, smycken ja you name it. Inte för att vi är dom mest ordningsamma människorna på den här jorden(långt ifrån!) men detta var extremt. Det bör ju tilläggas att rummet kanske max var 16kvm så det fanns inte mycket yta här inte. Sen visar det sig att det visst bara var en tjej(vilket gjorde det ännu mer obegripligt) och den andre rumskompisen var britten Craig. Riktigt skön kille som låg på rummet mestadels av tiden och såg på film. En dag när vi kom in på rummet efter en dag på stan hör vi ljudet av Family Guy från badrummet samtidigt som man hör att Craig badar, och därmed blev han Koffes idol. Hursomhelst så var Sydney en helt otrolig stad och det är ju helt underbart att människor kan vara så galet trevliga även i en såpass stor stad. Vi fick oss många mysiga promenader längs hamnen, med utsikt över operan och Harbour Bridge och vi hade några riktigt härliga dagar. Sydney var en stad vi verkligen fastnade för!
En sista gång ska vi nämna hur trevliga Australiensarna är; När vi sen var på flyfplatsen för att åka vidare mot Thailand började tillochmed vakten(han som kollar igenom väskorna vid säkerhetskontrollen) att prata och berättade om hur fint Thailand är och rekomenderade oss vart vi borde åka. Är det nått man kommer sakna med Australien så är det just folket!
Älskade landet, älskade folket mer!
/S&K
Sånna här söta fanns det i omklädningsrummen vid MillaaMillaa, tur det var i herrarnas...
Vi har även stannat i större städer som Townsville och Brisbane. I den sistnämnda var turen inte med oss. För det första så kör vi runt i storstaden i flera timmar, desperata efter parkering till pärlan 2. Alla flashiga parkeringshus var tyvärr för låga och gatorna proppfulla med bilar. Ni förstår lyckan när vi äntligen ser en bil köra iväg och lämnar oss en lagom lucka. Koffe fickparkerar som aldrig förr och vi betalar parkeringsbiljett och börjar glatt vår vandring i stan. Till historien hör att vi kvällen innan också varit en sväng i stan och hittat en parkering där det stod en grön skylt med siffran 7 på. Den gången frågade vi oss fram och fick reda på att skylten betydde att efter kl 7 kunde man stå gratis hur länge man ville. Dagen efter när vi äntligen hade hittat den där parkeringen läste vi den gröna skylten med en 4 på. Vi slog våra kloka huvuden ihop och tänkte att vi såklart kan stå gratis huuur
länge vi ville efter kl 4. Gud så bra tänkte vi, ingen stress! Vi hade en supermysig dag i storstaden där vi fick se dom tre vise männen på kameler(dom gör verkligen allt för att skapa julkänsla i den 30gradiga värmen) och gå på matmarknad. Här hade dom bland annat provsmakning på världens godaste brownies och mannen som sålde dom sa konstant: "Before you go, try this too". Vi sken upp och Koffe säger, "Nej vi ska inte gå nånstanns!" Hur som helst, dagen hade varit super och vi börjar gå tillbaka mot bilen för att åka vidare. Vi kommer fram till gatan där Koffe är övertygad om att vi parkerade, saken var bara att där fanns det inga bilar. "Klart det inte var här, det måste varit nästa gata"säger Sanne logiskt. Koffe står på sig och säger, "Nu börjar jag få ont i magen". Vi tittar oss omkring, visst var det den gatan vi hade parkerat på, men vart är alla bilar??! "Okej, jättekul" utbrister Sanne, "vart är dolda kameran?" Vi springer runt som förvirrade höns och föröker hitta en förklaring på det här bilförsvinnande mysteriet. Vi läser skyltarna om och om igen och upptäcker en liten röd skylt där det står "4-6 Buszone" och sen en till där det så fint står, "parked cars will be thowed away". Det går upp för oss att vår lilla Pärla har blivit bortbogserad!!!Vid det laget börjar Sanne också få lite magknip. Efter 4 var det visst inte fri parkering utan buss zon! Skyndaskynda iväg till polisstationen där vi fick en adress som ledde oss till ett garage där bilen stod och 2500kr fattigare var vi "on the road again"!
Blev även ett besök på Rockhamptons Zoo
Ett annat stopp var Bundaberg där dom hade Romdestilleri med provsmakning, Sanne tog på sig körningen.
Några mil senare kom vi till ett av våra favoritställen Byron Bay! En otroligt mysig litet hippie och surfarställe som bjöd på härliga promenader runt en jättefin fyr och ut till Australiens östligaste punkt. Här fick vi på riktigt testa på sletet backpackerliv, när vi bjöds på barbeque igräset ihop med andra resande, hippies, norrmän och annat härligt livsnjutar folk. Detta var en ny upplevelse för oss, där satt man ihop med människor som tar dagen som den kommer och verkligen allt och alla välkomna. Detta var en riktigt charmig stad som bjöd på livemusik i varje hörn(bla av några spanska killar som var så bra att vi var tvungna att köpa skivan) och där vi fick se delfiner simma ihop med surfarna. Byron är ett ställe man helt klart vill tillbaka till!
Vi hade ju förstått att surfning var grejen man sysslar med om man håller till på Australiens sydöst kust och på något sätt så lyckas våran nyfikenhet(eller dumdristighet!?) att lura in oss på, ja just precis- en surflektion i inget mindre än "Coffs Harbour"!. Till en början gör vi båda helt okej från oss, det vill säga så länge man skulle ligga på magen på den där brädan. Det svåra kom sen när man skulle hiva sig upp på fötterna. Här säger instruktören, "detta är egentligen skitsvårt för tjejer (med tanke på att man måste ha styrka i överkroppen)och speciellt idag, ni skulle varit här igår" då han syftade på vädret. Vid det här laget var vågorna höga som skyskrapor(kändes det som iallafall) och för någon under 1,90 så var detta ingen barnlek! För Koffe var detta en grymt kul upplevelse som bemästrade både brädan och vågorna galant. Mindre grasiöst var Sanne som hade enorma problem med att överhuvudtaget komma ut en bit i vattnet utan att bli bortspolad av dom stora vågorna. Men det gäller ju att se det positivt, vi fick oss ett rejält träningspass och det var riktigt kul att få testat på.
I Coffs Harbour gjorde dom reklam för ridning i Vallery trails och efter drygt två år av tjat lyckades Sanne äntligen få sin vilja igenom och vi fick oss en superhärlig ridtur genom den Australiensiska regnskogen. Vi var skitsnygga i våra vita plasthinkar till hjälmar och konstigt nog fick Koffe inte den största hästen men förmodligen den lataste med passande namn, Real Deal. Sanne fick hans griniga brorsa "Buddy" som mest var ute efter att bita alla, mindre passande namn på den alltså. Riktigt mysigt var det iallafall och det blev till och med fartfyllt. På nått sätt lyckas Koffe få fart på den där lata hästen och tjoar; "Saaaannnneeee, kolla på miiiig jag galoooooppeeeerar!!!" Stackars häst var ju helt genomsvett när vi var tillbaka, inte varje dag man springer runt med 100kg Swedish polarbear på ryggen. För Sanne var detta dock ett av dom bästa minnena från Auss:)
En sliten Real Deal!
Tillslut närmar vi oss Sydney och slutet på campinglivet. Efter en storstädning av bilen på 5(!!!) timmar sken pärlan som aldrig förr och det blev dags att ta farväl av vår ädla springare. I Sidney bodde vi återigen på hostel och delade rum med vad vi först trodde var två tejer. Sannes förtsa uttryck när vi öppnade dörren:"Wow, här bor det brudar!" Vi möts av fem par skor utslängda på golvet, kläder, smink, smycken ja you name it. Inte för att vi är dom mest ordningsamma människorna på den här jorden(långt ifrån!) men detta var extremt. Det bör ju tilläggas att rummet kanske max var 16kvm så det fanns inte mycket yta här inte. Sen visar det sig att det visst bara var en tjej(vilket gjorde det ännu mer obegripligt) och den andre rumskompisen var britten Craig. Riktigt skön kille som låg på rummet mestadels av tiden och såg på film. En dag när vi kom in på rummet efter en dag på stan hör vi ljudet av Family Guy från badrummet samtidigt som man hör att Craig badar, och därmed blev han Koffes idol. Hursomhelst så var Sydney en helt otrolig stad och det är ju helt underbart att människor kan vara så galet trevliga även i en såpass stor stad. Vi fick oss många mysiga promenader längs hamnen, med utsikt över operan och Harbour Bridge och vi hade några riktigt härliga dagar. Sydney var en stad vi verkligen fastnade för!
En sista gång ska vi nämna hur trevliga Australiensarna är; När vi sen var på flyfplatsen för att åka vidare mot Thailand började tillochmed vakten(han som kollar igenom väskorna vid säkerhetskontrollen) att prata och berättade om hur fint Thailand är och rekomenderade oss vart vi borde åka. Är det nått man kommer sakna med Australien så är det just folket!
Älskade landet, älskade folket mer!
/S&K
Kommentarer
Trackback
